bvc

Idag var det dags för bvc. 10940 gram och 77 cm lång. Han följer sin kurva till punkt och pricka och jag blir så stolt! Tänk hur perfekt allt egentligen är och har varit. Förlossningen var snabb och smidig och ut kom en helt perfekt liten kille med perfekt vikt, inte en enda liten missbildning vilket ju faktiskt är helt otroligt, hur kan allt bara falla på plats och bli helt rätt? Lilleman växer som han ska, äter ordentligt, lär sig hela tiden nya saker och är precis så som ett barn i hans ålder ska vara. Och detta är min son!
Hur lycklig och tacksam ska man egentligen inte vara? Jag har ett friskt, fantastisk och energiskt litet barn som förgyller hela mitt liv. Ingenting kan någonsin göra mig gladare.

Hysteri

Trött mamma slocknade strax innan 21 igår kväll. Därav missade jag "en unge i minuter" som visst var riktigt bra. Typiskt, men så kan det gå. Alwin gav mig en fantastisk sovmorgon till 04.40, och precis när jag trodde att dagen skulle bli kanon, då upptäcker jag till min stora förskräckelse att mjölken är slut! Vad gör jag? Jo, jag öser ner lite grädde i kaffet och plötsligt smakade kaffet vidrigt. Jag fick hur som helst min mjölk till slut, nöjd och glad :)
Förmiddagen innehöll en promenad till ryd, en timmas samtal och sedan en liten promenix med Emelie. Promenaden hem var minst sagt grym. Alwin skrek hysteriskt och tröstlöst i en evighets halvtimma innan han slocknade ca 2 minuter innan vi var hemma. Vilket jäkla humör denna unge har alltså, inget tålamod över huvud taget. Jobbigt är det, men det är bara att stå ut.

Lilleman var grinig och ville helst hänga på mig resten utav dagen. Sjukdom påväg kanske? Såhär fruktansvärt motvillig till allt brukar han inte vara. Vi får väl se vad som händer och sker.

Ny vecka, nya utmaningar

Då har en helg tillsammans med C förflutit och nu tar vi tag i en ny vecka, som idag startade med uppgång strax efter 04.00. Det börjar bli en vana nu efter sisådär 10 månader, trots att ögonen går i kors. Kaffe och dusch och nu känner jag mig levande igen. Idag blir det sångstund och kalas för Naomi som fyller 5 :) Ska även passa på att gratulera den söte Oliver på 2-årsdagen! Jösses, vad tiden går fort. Snart är min egen lilla skrutt hela 1 år..

Dags för dagens andra kopp kaffe känner jag. Ha en fin dag!

Kanske..

Kanske valde jag fel väg ändå. Kanske lät jag någon komma alltför nära inpå. Kanske satte jag min tillit till någon som inte var värt den. Kanske stampades halva hjärtat sönder i onödan. Kanske borde jag bara släppa och traska vidare. Kanske går det bättre utan Dig, kanske inte.

Dags att fixa kamera

Fartfyllt och småstressig gårdag, men en himla mysig fika med tjejorna och kidsen hade jag! Det var fantastiskt skönt att krypa ner under täcket och sova, mindre roligt att vakna av vällingsugen kille en timma senare. Det var ju bara att pallra sig upp, men som tur var somnade han om snabbt. 03.50 var det tydligen dags att vara redo för dagen. Morgonen ägnades åt frukost, barnprogram och lek tills energiknippet fick nog och slocknade. Så även jag, och trots att jag bara fick en halvtimma var det hur härligt som helst. Man får vara tacksam för det lilla!
Idag tar vi en fika och beger oss sedan ut för att leta kamera. Hoppas på att hitta en bra/fin, för ett rimligt pris.

Lite såhär ser jag ut idag

Fruktansvärt trött

Jag ska egentligen inte klaga, men jag har nog aldrig varit tröttare än jag var när det var dags att gå upp i morse. Det kändes som om hela kroppen var ur led och jag orkade knappt lyfta lilleman från sängen. Fruktansvärt. Kaffe och en dusch gjorde mig piggare och nu sitter jag här, redo för en fika med dom vackra mammorna, Sara och Angelica och deras barn förstås.

Puss sålänge!

Det blir en bra dag idag

Dagen har under jobbiga omständigheter fortsatt bra. Tvätten är tvättad, maten är lagad, barnet sover och magen kurrar. Efter maten tar vi ett glädjeskutt hem till Nanna och kidsen och leker lite granna. Kaffesällskap är välbehövligt en dag som denna.

Puss!

Bort bort bort...

Jösses, vilken imorgon. Idag vill jag bara ta mitt pick och pack, inklusive min fantastiska son och ge mig iväg till en hemlig, varm och skön plats, och stanna där ett litet tag. Bara rymma iväg en stund. En lägenhet åt oss är inte ens att tänka på, kön är lång som jag vet inte vad och att bo någon annanstans är heller inte möjligt. I och för sig kan jag för tillfället tänka mig att bo i en kartong om så behövs..fy fasen för allt det här.